2017-10-29

I somras insåg jag att äldsta gudsonen har börjat vaknat upp på smak-fronten. Han har hittat japanska snabbnudlar. Lite avudsjuk blir man, att hitta smak för första gången. Smak!


Så med det i bakhuvudet gick jag runt på en större asiat-affär och tittade på hyllorna. Och plockade ner alla som jag, som vuxen, tyckte lät kul. Väl hemma tittade och insåg att jag missat en detalj. "Szechaun spicy", "kimchi style".
Jag hade samlat på mig nudlar som jag skulle vara god, men kanske lite väl starka för en sjuåring.


Jahapp. Vad gör jag nu?
Gudsonens nudel diet å sidan, jag får köpa nya, mer lagom starka.
Men vad gör jag med detta oväntade lager av nudlar?


Vitkål kanske?


En idé började formas. Nudlar, stekt vitkål. Kanske till en bräserad fläskkotlett?
Kanske.


Dags att ta fram kniv och skärbräda.
Halva och skiva lök, fräs med selleri.


I en annan panna, börja brässera köttbiten
Hög värme, kött ner, vänd efter en knapp minut. Efter en halvminut dra ner värmen till en tredjedel. Låt den värsta värmen lugna sig den andra halvminuten, häll ner brässerings-vätskan i pannan och lägg på ett lock. Jag brukar ta en dryg deciliter vitvin och en skvätt oxfond.


Nu är det dags att låta allt puttra i lugn och ro. Lök och selleri behöver få ligga i varm olja och småbubbla i minst femton minuter, helst en halvtimme, för att mjukna.


Rota fram en tredje panna, en kastrull. Koka nudlarna aningen al dente.
Nu sker giftemålet. Blanda och koka ihop allt.
Köttet, kål+lök, nudlar, nudelbuljong samt några skvätt vatten från kastrullen. Lagom så det blir lite såskänsla.





Svårast att få till är nog salt- / buljongnivåerna. När man bara göra nudelsoppa tycker jag att den medföljande kryddpåsen brukar blir väldans salt  Men när man tillsätter lök och kål (och mera fett misstänker jag) så blir det inte sådär buljongstarkt som jag vill ha min nudelupplevelse. Så oftast behövs lite mer buljong och lite mer chili än vad som finns i påsen.  Det är ju en smak-och-tycke sak. Själv har jag en burk "Chili Bean Sauce" och "Duck concentrate soup base" att bättra på med.


Men poängen är att man kan få den där råa snabbnudelsoppa-upplevelsen, fast som en uppväxt måltid.








2016-12-26

Stekta svarta bönor

Jag tror det här är det närmsta jag kommer vad amerikanarna brukar kalla comfort food. En murrig röra med jordiga smaker av oregano, persilja, buljong. En sån där smak som man nästan kan svepa om sig om en filt.


Principen är enkel. Fräs lök och selleri. Kanske lite vitlök. En skvätt tomat för lite mer fyllighet. Och så buljong och lite matlagningsvin eller vinäger för balansen.

(Jag har ofta selleri i maten. Ibland när jag lagar mat med andra reagerar dom "Selleri smakar ju beskt", eller "Bara i långkok". Fast inte. Om man bara skär selleri tunt 1-2 mm skivor och låter den fräsa för 10-20 minuter så slutar sellerin att vara krispig utan blir mjuk. Och smaken förvandas från besk till "buljong-fyllig".
Det har tillochmed blivit så att när jag inte vet vad jag ska laga till middag så börjar jag med att hacka en lök och en selleri, låt det fräsa, låt tankarna sväva fritt. Nånstans där brukar inspirationen komma smygande.)

Jag gillar att stoppa in lite mer protein, så det blir en hel måltid. Idag hittade jag merquez och lite ägg i kylen. Skala korven och stek lite mer som köttbullar än som korv. När korven fått lite yta kan bitarna få ligga med röran och koka lite. Om man vill, vilket jag ofta gör så ett hål i röran och låter ett ägg steka tills sig.

Servera med ett par brödskivor. Som fått steka en aning i och fått smak.

/Leif

2014-08-19

Ångade och grillade revbensspjäll



Jag har under sommaren haft ett litet projekt med att grilla kokta revbensspjäll.

Det hela började en dag i våras kom jag hem en dag med tunnskurna revbensspjäll. Som så ofta var det lite oplanerat, lite för sent för att jag skulle hinna grilla revbenen ambitiöst. Jag försökte hitta på något lite improviserat för att snabba upp det hela. Så jag började fundera på vad det fanns för bra tricks och fusk man kunde ta till.

Ett trick jag drog mig till minnes är att först koka köttet på något sätt. Och sedan grilla fram lite stekyta. Efter en del funderande bestämde jag mig för att prova att först ånga, och sen grilla.

Dock, jag har ju ingen riktig ångkokare.

Men, jag har ett gammalt runt grillgaller som ursprungligen följde med min microvägsugn. (Man ska ställa tallriken på den så den kommer nära grillelementet. Jag provade att använde den 1 gång. Det räckte. Fast gallret var smidigt.)

Ta den stora 8l saftgrytan och ställ gallret i botten. En dryg halvliter vatten i botten, stapla revbenen på gallret och salta lite.

Sen fick det stå och puttra på halv värme, så det småkokade lite lagom. I kanske en halvtimme tills det såg ut såhär. Sen fick det stå och svalna och droppa av sig en stund. Sen smeta på smak och grilla fram en yta.

Så där har jag hållit på då och då hela sommaren. Idag tror jag att jag lyckades.

Jag provade först med en torr rubbing, fast det blev aldrig bra. Så jag övergick till att prova Glace-konceptet, det verkade mer lovande. Dagens försök till glace hade 2dl passerade tomater som bas, ett par matskedar gochujang, soja och en skvätt sirap. Samt lite blandade kryddor som såg goda ut, som ingefära, kanel och lite sånt.

Pensla på ovansidan av revbenen och in i ugnen på 225 grader i 10 minuter eller så, tills ytan torkat in, men innan den blir allt för svart. Sen vänd, pensla den sidan och in igen. Och så vidare tills all glace är slut eller du tröttnar.

(Egentligen hade jag tänkt grilla ute på el-grillen. Fast jag märkte att det gick lättare i ugnen, eftersom där värmen grillen från ovan så man har mer tid att kandera gracen innan den rinner av.)

Sen är det bara att hugga in.

Jag tyckte att ytan kapslade in köttet ganska bra. Så det blev en trevlig yta samtidigt som köttet höll sig saftigt. Riktigt gott!

Fast, såklart, någon slags förbättring kan man nog fundera på.
Jag tror att glacen skulle vinna på något förtjockningsmedel. Kanske en aning potatismjöl eller så. Bara så pass att glacen inte rinner av allt för lätt.

/L

2013-11-21

Pizza, post fix

I lördags hade jag en flankstek i kylen och lovande planer.
Men när jag serverade så var det något fel. Jag tog en första tugga och det smakade "fel". Jag tror den där biffen var "bättre före" för ett tag sedan.

Efter en tur förbi sopp-påsen var det dags att fundera på vad jag skulle få som andra rätt till middag.Den första var ju lite rutten...

Det här var ett tillfälle jag inte ville laga middag. Igen. En gång om dagen borde räcka.
Så jag fick ner till pizzerian och köpte en skinka-räkor-championer-pizza och vandrade hem.

Väl hemma hade jag en ljummen pizza, dåligt gräddad botten, med dålig ost och för lite kryddor.
Dags för Pizza Rescue!

Så ta din enkla pizza och försök att krydda upp den. Oregano, starkt paprikapulver och lite vad annat spännande du hittar i kryddhyllan. (Nästa gång ska jag prova att mala lite sechuanpeppar.)

Sen in i ugnen med pizzan igen, den har ju ändå blivit lite kall  (den undre halvan av pizzan brukar fungera som plåt för pizzan).

Efter några minuter under grillen är det dags för middag, försök två.




2013-11-06

Tulips Pulled Pork

Häromveckan gick jag runt på Konsum och hittade en liten pappask i kötthyllan. "Pulled Pork" stod det på asken.
"Va? Finns det färdigt numera?" tänkte jag.
Jaja, det är väl bäst att testa.


Enligt instruktionerna skulle man ta ut steken ut platsförpackningen och stoppa in den i ugnen en halvtimma så den blir varm. Klart!


Så den lilla steken (det såg ut som en bit utskuren bog, men vem vet) åkte in i ugnen.  Medans den värmdes i ugnen hade jag lite tid att göra cole-slaw.


Appråpå cole-slaw.
Jag hittade ett bra tips i somras.
När man gör cole-slaw är tricket att få den strimlade kålen att bli mjuk. Jag har läst om en massa olika idéer. En idé jag testade var att hälla på en massa vinäger (en dl eller mer!)  och salt och sen lägga kålen under tyngd. "Presskål" helt enkelt. (Låt det stå 15-20 minuter.)
Sen är det bara att blanda i lite yoghurt/majonäs och kryddor så är det klart.


Efter halvtimmen var fläskbiten varm och färdig för "pulling."
Och den gick ju utmärkt att dra isär. Långa fina trådar av muskelfiber.


Så, dags att smaka.
Hmm. Jag känner igen smaken.
Lite snäll, lite mjäkig.
Deras specialla kryddmarinaden är flintastekkrydda!
FLINTASTEK!


Så lite desperat började jag rota i kylen för att se vad jag kunde hitta för att rädda denna barnmat. Jag hittade en burk gochujangpasta, salvia och ättika (eller snarast äppelvinäger).


Okej. Nu börjar det smaka lite roligare. Med lite cole-slaw blev det ganska gott.
Och sedan, dagen efter, gjorde jag varma mackor på resterna. Väldans gott med de extra kryddorna och osten.





Så idag blev det alltså en produktrecention. Om du gillar både flintastek och pulled pork är det här produkten för dig. Annars...  Njä.